viljabarn

Jag och min graviditet. Mitt fjärde barn beräknat till tisdagen den 22 juli 2008.

13 juli. Vecka 38+5: Om trötthet, styrka och längtan.

Efter kalas vid fyra olika tillfällen den senaste veckan är jag ganska trött. Jag har bakat, gjort mig iordning varje dag för att möta människor, hållt Alma-Lee på så gott humör som möjligt, sjungit Vi gratulerar och hurrat. Så, jag är ganska trött. Jag är tacksam över semestertiden vi har tillsammans ytterligare en vecka; den gör det möjligt för mig att bara bygga barn och vila ordentligt inför förlossningen.
Förvärkarna kommer och går, men jag tror nog att det tar två veckor till innan hon kommer ut till oss. Det känns så. Min mage är i vägen nu och jag längtar efter att kunna sitta med Alma-Lee och Vera i famnen och bara krama dem. Jag längtar bort från foglossning och till en ny liten flicka som ska leva här med oss.

Om två dagar är det dags för nästa besök hos Lotta. Jag hoppas att hon säger att magen har sjunkit betydligt och att hon absolut snart kommer.

Vi har förberett oss ganska väl nu. Vi har suttit länge och pratat om erfaranheter om våra förlossningar tillsammans med mamma, eftersom hon ska vara med denna gången. Skälen är tre: videokamera, digitalkamera och kärlek. Det är klart att fina mamma ska se ett av sina barnbarn födas. Egentligen skulle hon varit med när Vera föddes, men då behövde hon finnas hos Alfons.

Vi har beslutat oss för att föda i Kristianstad, nära våra barn och vårt hem. Vi kommer att finnas bland de andra nyfödda på www.födda.nu när vi är klara. När jag födde Alma-Lee och Vera så använde jag mig av TENS-apparat, men denna gången vill jag vara så obunden som möjligt. Jag litar på min egen förmåga att kunna och att orka föda. Jag har min andning, min man och min styrka.


Jag och min mage 7 juli, vecka 37+6.

Catarina

Väntar med spånning. Pussar och kramar in mass!

Oj, vilken kanonkula! Om du frågar mig så kan hon födas idag, men jag är ju ingen barnmorska heller direkt....

Önskar er lycka till med förlossningen och ser fram emot bilder av lilla Lykke-Li.

Kram

Catarina... även jag tror på din egna förmågna att föda Lykke-Li... det är ett enormt samarbeta mellan barn och mamma det är bara synd att jag inte själv hade den förmågan när jag blev förlöst med mina barn... men låt det inte gå över styr bara ,det finns bra hjälp medel att tillgå... JAG TROR PÅ DIG du fina kvinna och mamma

All lycka önskar jag dig när stunden är kommen...

och jag vet att Alfons är med dig, han kommer att vaka över er så att allt går bra... var så säker

kram till er alla Helen i Lomma

Hej!



Jag tror att du är redo att föda nu, det verkar så om man läser din blogg, du verkar lugn och mentalt förberedd och jag lovar dig, det går alldeles utmärkt att föda barn utan någon som helst smärtlindring, jag har själv gkort det...



Kramar och en massa lycka till!

Nettan, mamma till Theo och Jonathan

vilken mage! det känns nästan som att den ska sprängas :p



bara sisådär en vecka kvar nu tills det borde vara dags, lycka till!

Wow! hennes namn låter precis som det danska lykkelig uttalas! Vackert!

Åh vad fin mage! Tänk snart är den lilla flickan här, ska bli kul att se när hon kommer. Blir att hålla koll på webbisarna då:) Jag tyckte Kristianstad var bra att föda på. Har testat Malmö innan och nu i höst blir det Lund. He he bra att prova på olika ställen, det är ju pga olika flyttar som det blivit så.

Tänker på er! Många varma kramar Elin.

Så vacker mage.... Åhhh så spännande!!! Längtar efter bilderna på Lykke-Li



Kram på er