27 november. Vecka 9+4 = 6+3: Ett fint litet hjärta i en 6,1 mm liten kropp.
Idag mötte vi vårt lilla barn via skärmen på ultraljudsundersökningen. Det var det minsta lilla hjärta som jag har sett. Det räckte för mig; det var liv och så fint med det lilla tickandet. Såklart var det en besvikelse att bli tre veckor tillbakaflyttad, men det överskuggas av det vi fick se idag. Jag mår lite mer illa, lite molande, men tänker ta dag för dag. Bilden kommer nog imorron.
Catarina
Catarina
24 november. Vecka 9+1: Väntan på ultraljud. Tankar om liv och död.
Just nu kretsar tankarna mycket om Alfons sista dygn. Jag går igenom tankar mellan videoklipp och bilder. Jag hittar hela tiden nya orörda aldrig berättade minnen. De som jag kommer att hålla i mitt minne. Jag försöker förstå hur man kan leva så mycket för att sen vara helt död. Det är oberipligt.
Graviditeterna med Alfons, Alma-Lee och Vera har varit ganska lika. Alla tre gångerna har jag börjat kräkas i vecka sex, sju och det har sen hållt i sig i ungefär sex veckor. Jag har mått väldigt dåligt och rasat runt 10 kilo varje gång. Med nöd och näppe har jag svept i mig diverse alkoholfria drinkar och förbannat allt vad kex och skorpor heter, för att i nästa stund bevittna mina egna kaskader. Inte undra på att jag gav upp. Jag blev en uppgiven soffliggare som grät över min egen olycka. Jag slutade att äta och hånade alla tips från diverse besservissers i "Vi föräldrar"; Milda soppor för illamående mammor och nybakta lena bullar med mild hemmagjord marmelad.
Pyttsan! Vilken illamående gravid kvinna skulle koka soppa (kanske kräkas i en skål brevid?) och baka bullar?
Nu har jag gått in i vecka 10 och kan både baka och laga mat. Jag mår bra och äter såfort jag blir är hungrig. Jag ligger inte på soffan och gnäller. Jag går upp, lagar frukostgröt och äter för att sen köra Alma till dagis. Christian och jag gör det vi brukar och det känns bra. Emellanåt tror jag att det är ett skämt att vi ska på ultraljud på tisdag; det kommer att vara så pinsamt att ligga där utan barn i magen.
Nu ska jag ner och göra lunch.
Catarina
Graviditeterna med Alfons, Alma-Lee och Vera har varit ganska lika. Alla tre gångerna har jag börjat kräkas i vecka sex, sju och det har sen hållt i sig i ungefär sex veckor. Jag har mått väldigt dåligt och rasat runt 10 kilo varje gång. Med nöd och näppe har jag svept i mig diverse alkoholfria drinkar och förbannat allt vad kex och skorpor heter, för att i nästa stund bevittna mina egna kaskader. Inte undra på att jag gav upp. Jag blev en uppgiven soffliggare som grät över min egen olycka. Jag slutade att äta och hånade alla tips från diverse besservissers i "Vi föräldrar"; Milda soppor för illamående mammor och nybakta lena bullar med mild hemmagjord marmelad.
Pyttsan! Vilken illamående gravid kvinna skulle koka soppa (kanske kräkas i en skål brevid?) och baka bullar?
Nu har jag gått in i vecka 10 och kan både baka och laga mat. Jag mår bra och äter såfort jag blir är hungrig. Jag ligger inte på soffan och gnäller. Jag går upp, lagar frukostgröt och äter för att sen köra Alma till dagis. Christian och jag gör det vi brukar och det känns bra. Emellanåt tror jag att det är ett skämt att vi ska på ultraljud på tisdag; det kommer att vara så pinsamt att ligga där utan barn i magen.
Nu ska jag ner och göra lunch.
Catarina
22 november. Vecka 8+6: mindre hosta och mer trötthet.
Jag mår bra. Jag har sovit hela natten, den första på nästan tre veckor. Jag har mensvärk, eller ska jag kanske kalla det för livmodersvärk, och är ännu tröttare än de senaste dagarna. Jag mår lite illa på kvällarna, annars har jag välsignats med var jag skulle kunna kalla det för en överklass-glidar-början-på-graviditet. Jag är glad!!!
Catarina
Catarina
19 november. Vecka 8+3: mat, trött och hosta.
Idag åkte jag till vårdcentralen igen. Jag inser att det inte är hälsosamt för mig att inte sova, att gå upp vid 3-4-tiden varje natt, för att jag bara hostar. Jag tror inte att jag har hostat på detta sättet innan. Nu har jag fått Pulmicort och köpt Bafucin. Emellan det så dricker jag vatten så fort hostattackerna sätter in. Inte undra på att jag är kissnödig hela tiden; eller är jag gravid?
Jag har fortfarande ganska mycket "mensvärk" och det har jag inte haft de andra graviditeterna. Andra härliga symtom såhär i början är klassiska: humörsvängningar, ömma bröst, lite mer finnig än vanligt, skitfult hår som helt plötsligt inte alls gör som jag vill, lite mer bråkiga barn/kattor/man som inte heller gör som jag vill, impulsinköpta gravidtidningar (en av varje) som det alltid står samma i bara att det är olika personer i intervjuerna samt avsmak för mat... lite. Blä.
Nu är bebisen stor som Alma-Lees tumme och det tyckte hon var roligt. Ikväll pussade hon på magen och lovade att jag ska bli en jättebra storasyster och snäll när du kommer på min fyraårsdag. (5 juli.)
Nu ska jag gå ner till köket och göra smoothie!!!
Catarina
Jag har fortfarande ganska mycket "mensvärk" och det har jag inte haft de andra graviditeterna. Andra härliga symtom såhär i början är klassiska: humörsvängningar, ömma bröst, lite mer finnig än vanligt, skitfult hår som helt plötsligt inte alls gör som jag vill, lite mer bråkiga barn/kattor/man som inte heller gör som jag vill, impulsinköpta gravidtidningar (en av varje) som det alltid står samma i bara att det är olika personer i intervjuerna samt avsmak för mat... lite. Blä.
Nu är bebisen stor som Alma-Lees tumme och det tyckte hon var roligt. Ikväll pussade hon på magen och lovade att jag ska bli en jättebra storasyster och snäll när du kommer på min fyraårsdag. (5 juli.)
Nu ska jag gå ner till köket och göra smoothie!!!
Catarina
17 november. Vecka 8+1: mina fyra barn.
Test positivt och bild på vår kudde. Jag gjorde ett till idag; jag vill vara säker på min graviditet och inte gå och försöka känna efter. Detta testet var tydligt och nu känner jag mig inte det minsta osäker längre. Det känns häftigt och jag är mycket glad. Dessutom har jag mått lite illa idag.
Catarina
17 november. Vecka 8+1: hosta och blogg.
Idag har jag och Christian bestämt oss för att denna bloggen kommer att vara tillgänglig för den som vill läsa. Vi skrev om graviditeten på Alfons blogg igårkväll, och sedan dess har jag fått 16 mail, långa som korta. Jag förundras över hur mycket vi har påverkat människor, men tar det till mig, med tacksamhet. Välkomna in ni nykomlingar! Bloggen kommer att vara lösenordsskyddad, så vi kan ha lite koll på vem som läser här.
Min hosta tänker inte ge med sig; detta är andra veckan som jag går upp var och varannan timme för att hosa. Jag väcker min familj, och klockan 04 inatt så flyttade jag ner på soffan och tyckte synd om mig själv. Jag gjorde te och tände en brasa. Nu på morgonen kom Tobbe hit med tabletter mot rethosta. Tack.
Jag mår inte illa idag heller, och graviditeten känns overklig. Det känns nästan som om att jag ljuger när jag säger att jag är gravid. Nästa tisdag blir det u-ljud och det ska bli så spännande!!!
Catarina
Min hosta tänker inte ge med sig; detta är andra veckan som jag går upp var och varannan timme för att hosa. Jag väcker min familj, och klockan 04 inatt så flyttade jag ner på soffan och tyckte synd om mig själv. Jag gjorde te och tände en brasa. Nu på morgonen kom Tobbe hit med tabletter mot rethosta. Tack.
Jag mår inte illa idag heller, och graviditeten känns overklig. Det känns nästan som om att jag ljuger när jag säger att jag är gravid. Nästa tisdag blir det u-ljud och det ska bli så spännande!!!
Catarina
16 november. Vecka 8+0: lagad tand, trötthet och en ny graviditetsvecka.
Jag har lagat min tand och det gick så bra att jag nästan somnade hos tadläkaren; hon har botat min skräck. Vi har haft en bra dag, men starx efter klockan 13 fick vi säga hejdå till familjen Färlesjö, eftersom mitt trötthet blev för stark. När vi kom hem så lade vi en stor madrass på det kalla golvet framför kaminen, där vi nästan somnade alla tre (fyra, fem?). Christian kom hem och vi åt prinskorv men potatismos: gott! Det smakade som det brukar!
Jag och Alma-Lee körde ner till Alfons, tände ljus och gav honom en massa godis som han gillade. Det kändes sorgset idag. Sorgset och kallt. Vi köpte en fin stor blå blomma med glitter på till honom som vi satte i vasen.
Nu längtar jag efter en lång och skön helg, som börjar ikväll med Idol och jordnötsringar!
Catarina
Jag och Alma-Lee körde ner till Alfons, tände ljus och gav honom en massa godis som han gillade. Det kändes sorgset idag. Sorgset och kallt. Vi köpte en fin stor blå blomma med glitter på till honom som vi satte i vasen.
Nu längtar jag efter en lång och skön helg, som börjar ikväll med Idol och jordnötsringar!
Catarina
15 november. Vecka 7+6: tandvärk och busiga barn.
Idag har jag haft tandvärk hela dagen. Jag har struntat i att ta smärtstillande eftersom jag vill att bebisen bara ska få i sig det bästa möjliga. Så har jag tänkt under alla graviditeter, dock med delade resultat, vilket borde innebära att det nog kvittar? Men istället har det värkt och jag har försökt fokusera värken till fötterna. Det gick ett tag, sen var den tillbaka i tanden igen. Jag har ringt till min fina kurdiska tandläkare och hon hade en tid till mig imorron klockan 07.40. Barnen ska leka frukost och morgon hos Robin. Det känns bra att dom är där. Tack, tack.
Idag har jag varit så hungrig så att jag dukade lunch till barnen och mig redan halv tio. Alma-Lee sa Men mamma, vi åt ju precis frukost, vilket inte var helt sant; det hade faktiskt gått nästan två timmar. Mellanmålet bestod utan pannkakor med grädde och sylt och det var framdukat runt 13-tiden. Mmmm....mat.
Det som däremot inte är mmmm, är disk, smuts och kvarliggande vatten under diskstället som blir vitt efter ett par dagar utan avtorkning; urk! Jag har diskat, torkat av och plockat undan. Däremellan har jag ritat, skällt, bytt bajsiga blöjor, sjungit, eldat, pratat i telefon, tittat i kylen och suktat efter pepsin men hejdat mig för att rädda min onda tand, tagit in/kastat ut kattorna, pussats och läst en och annan saga.
Nu ska jag... Göra ingenting!
Catarina
Idag har jag varit så hungrig så att jag dukade lunch till barnen och mig redan halv tio. Alma-Lee sa Men mamma, vi åt ju precis frukost, vilket inte var helt sant; det hade faktiskt gått nästan två timmar. Mellanmålet bestod utan pannkakor med grädde och sylt och det var framdukat runt 13-tiden. Mmmm....mat.
Det som däremot inte är mmmm, är disk, smuts och kvarliggande vatten under diskstället som blir vitt efter ett par dagar utan avtorkning; urk! Jag har diskat, torkat av och plockat undan. Däremellan har jag ritat, skällt, bytt bajsiga blöjor, sjungit, eldat, pratat i telefon, tittat i kylen och suktat efter pepsin men hejdat mig för att rädda min onda tand, tagit in/kastat ut kattorna, pussats och läst en och annan saga.
Nu ska jag... Göra ingenting!
Catarina
14 november. Vecka 7+5: Alma-Lee och trötthet.
Igårkväll berättade vi för Alma-Lee att hon ska bli storasyster igen.
Mamma: Vet du. Det ligger en liten bebis i min mage.
Alma: Få se!
Så pratade vi om bebisen och om att den kommer ungefär när hon ska fylla fyra år, om att Alfons blir storebror igen, Vera storasyster och om att hon ska få hålla den. Vi tittade i "Ett barn blir till", den nya med en hel drös fina bilder, och hon visade var allt fanns på kroppen. När hon fått svar på frågor om fostersäcken och att bebisen ligger i vatten hela tider så sa hon konstigt.
Annars är jag väldigt trött och känner det som om jag skulle kunna gråta för det mesta. Illamående-ridån har inte fallit ner ännu, men jag har konstiga smaker; idag köpte jag två winerbröd, tog en tugga och fick spotta ut den igen! Äckligt. Mycket äckligt!
Nu ska jag lägga mig på soffan, möta tevens värld och somna tidigt.
Catarina
Mamma: Vet du. Det ligger en liten bebis i min mage.
Alma: Få se!
Så pratade vi om bebisen och om att den kommer ungefär när hon ska fylla fyra år, om att Alfons blir storebror igen, Vera storasyster och om att hon ska få hålla den. Vi tittade i "Ett barn blir till", den nya med en hel drös fina bilder, och hon visade var allt fanns på kroppen. När hon fått svar på frågor om fostersäcken och att bebisen ligger i vatten hela tider så sa hon konstigt.
Annars är jag väldigt trött och känner det som om jag skulle kunna gråta för det mesta. Illamående-ridån har inte fallit ner ännu, men jag har konstiga smaker; idag köpte jag två winerbröd, tog en tugga och fick spotta ut den igen! Äckligt. Mycket äckligt!
Nu ska jag lägga mig på soffan, möta tevens värld och somna tidigt.
Catarina
13 november 2007. Vecka 7+4: olika symptom som skulle kunna påvisa graviditet.
Förvirring.
Kantborttagning vad gäller mackan.
Kväljning när anonym syster pratar om sina biffar.
Catarina
Kantborttagning vad gäller mackan.
Kväljning när anonym syster pratar om sina biffar.
Catarina
13 november 2007. Vecka 7+4: Graviditetskalender.
Jag använder mig av denna sidan för att läsa om min graviditet. Jag använde den när jag väntade Alma-Lee och Vera också. Där finns allt man vill veta. Allt det där vanliga iallafall.
Barnet är planerat till den 27/6 2008. Det datumet kommer säkert att ändras, då återkommer jag med det.
www.vardguiden.se/PregnancyCalendar.asp?c=3292&ArticleID=5522
Catarina
13 november 2007. Vecka 7+4: Tillkännagivanden.
Lördagen den 10 november: Vi anar bebis i magen och kör ner till Alfons för att berätta. Det känns konstigt, men vi kunde höra hans jippi inom oss. Båda två.
Söndagen den 11 november: Mamma får veta och blir glad och klart överraskad.
Måndagen den 12 november: Malin och Olle samt Emma och Robin får sig en stor överraskning som fortfarande känns overklig för oss. Det blev kramkalas och ett par "är det sant?".
Tisdagen den 13 november: Jag ringer Ditte för att berätta och även här går beskedet hem med glädje. Senare ringer Lina och vi pratar ett tag om allmänna saker när jag plötsligt inser att jag ju kan berätta det för henne också: Lina gråter. Av glädje. Så pratar vi om att juni är en bra månad.
Jag ringer Mikael, Tobbe och Jessica. Luren fylls av skratt, grattis och glädje. Tobbe gråter.
Nu har jag pratat med Jennie. Det var gott att få berätta det för henne. Jag är säker på att vi hade haft ett litet kramkalas om det inte varit för alla milen emellan oss. Vi tar igen det sen.
Jag känner mig plötsligt lite gravid...
På det hela taget känns det bra att berätta för var och en när det passar oss. Jag längtar efter att få berätta för Alma-Lee, men när hon vet så kommer alla att veta. Nu är det fortfarande nytt och hemligt. Jag hoppas att ingen tar illa upp och ser någon rangordning bland oss alla. Jag har ju inte ens berättat det för Kajsa eller Jennie. Än mindre alla andra nära och kära. Nåväl. Tids nog.
Catarina
12 november 2007. Vecka 7+3: Graviditet positiv.
Efter fyra tester, alla svagt positiva, inser jag sakta att jag faktiskt är gravid. Det är ingen himlastormande lycka, utan ett mer overkligt är jag? Jag har inte haft tankarna på en graviditet, men nu får jag svar på varför jag de senaste veckorna varit tröttare än vanligt, lite yr och givetvis; ingen mens.
Idag ringde jag till Lotta på MVC i Kristianstad, samma barnmorska som till Vera. Det var himla bra. Hon är bra. Jag har fått tid för ett tidigt ultraljud den 27/11 klockan 10.30. Det är så spännande och jag hoppas att vi kommer att få bilder med oss hem.
Catarina
Idag ringde jag till Lotta på MVC i Kristianstad, samma barnmorska som till Vera. Det var himla bra. Hon är bra. Jag har fått tid för ett tidigt ultraljud den 27/11 klockan 10.30. Det är så spännande och jag hoppas att vi kommer att få bilder med oss hem.
Catarina
